Jag vet inte vad som är värst, att jag sitter och äter upp smeten som blev över från kladdkakan mamma just gjort eller att jag fick henne att göra den så att jag kunde slicka skålen?! Mitt sockersug har jag faktiskt lyckats tagit kontroll över, jag har blivigt boss över mitt egna begär. Men en vecka i månaden sviktar alla mina principer jag behöver för att hålla mig borta från det som kallas socker. Den veckan är påväg så nu kan jag inte göra mycket annat än att beklagligt äta upp allt som jag kommer över som innehåller en gnutta sött. Det enda som är positivt med att äta mycket söta saker, förutom att det är så otroligt gått då, är att man till slut mår så illa av det att man inte vill ha mer.

Jag och Jennifer hann med en hel del igår. Bland annat så tog vi tag i saken att tona mitt hår med allt för mycket utväxt, slitna toppar och allmänt toviga hår. Jag älskar mitt blonda hår, men jag har varken pengar till en dyr slingning som jag brukar, klippa av mig håret som jag behöver göra om jag sätter mig fot hos Ninos vill jag inte heller. Så jennifer hjälpte mig så duktig som hon är! Vem kunde ana att resultatet skulle bli såhär bra? Mamma varnade mig för att färga ljusare, alltså blondt eftersom varje blond färg är en blondering och är permanent. Så resultatet blev mörkare än tidigare men inte så att jag helt plötsligt gått och blivigt brunett. Jag menar, det skulle ju bli falsk marknadsföring om jag kommer som brunett och det senare visare sig så fort jag öppnar munnen att det egentligen under den bruna peruken bor en blondin! Som Justin Timberlake sa: 
"It is better to let people think you are stupid then to open your mouth an prove it"

I morgon är sommarlovet förbi för mig. Jag ska iväg till skolan vid 1300 för första gången igen på två månader. Dessa månader har sprungit ifrån mig, och det är dags att komma ikapp nu. Jag ska fixa det här halvåret jag har kvar. Sen är det fritt ut i världen som konditor att ta för sig. Sanna mina ord det här är mitt liv.

Vad vi tycker om är individuellt. Alla är olika. Alla med olika smak men med samma mål - få oss att må bra och uppskatta saker och ting. Att själa någons tyckande är att ljuga för den egna personligheten, tala osanning för sig själv och hoppas man hittar sitt eget tyckande där någonstans bland allt som tillslut blir en grå sörja av ovetande. Vänder kappan efter vinden är vad du gör. Ingen tycker mindre om dig bara för att du står för det du tycker om, men det du påstår dig tycka om ska komma från ditt egna hjärta, inte från någon annans.

You race through my veins every time you're close to me

Min dag började med att jag vaknar av att min syster ropar på mig nere i hallen. Hon hade kommit förbi för att hämta upp mig så att vi kunde åka till jobbet tillsammans. Klockan var då 0900, vi skulle åka då. Jag hade försovit mig! Så fixad på 5 minuter och packad väska slängde vi oss in i bilen. Men vi var där i tid, klara och färdiga att ta oss ann dagens utmaningar. Schemat visade att jag skulle jobba till 1800 istället för 1200 som jag fått förklarat för mig dagen innan. Så 3 timmar blev till 9 timmar som blev till 10. Utan frukost, matlåda eller pengar till lunch, buss kort eller mobil med batteri i har jag jobbat som en galen idiot hela dagen. Men det mesta löste sig, syster bjöd mig på suchi vilket var riktigt gott! Hon hade bil vilket gav mig skjuts hem och vi hade riktigt roligt. Första dagen gick över förväntan, stress och egen hantering av kassan, plocka upp varor och bemöta kunder. I got it!

Nu ska jag bara slänga mig in i duschen. Gosa ner mig i sängen, sätta på en film och äta sura nappar. Sen sover jag nog.

Inom loppet av 24h har jag fått ett till jobb. Jag blev på sätt och vis rekommenderad av min fina syster till chefen i mavarubutiken hon jobbar i igår. Idag ringde han mig och var på strålande humör, lika så jag! Tre timmar senare satt jag på en väldigt trevlig intervju, det var alltför länge sedan. Leenden och skratt ledde till påskrivna papper och jag börjar redan i morgon kl 0900.

Tack för det lilla ljus som skänkts åt mig och hoppet. Ibland undrar man om det inte finns något gudomligt som vakar över oss, i alla fall någon typ av balans som ska hållas tillrätta. Det behöver ju inte vara så märkvärdiga saker, bara man känner tacksamhet. Det gör jag.

Ställen runt om i världen har ni tagit mig, ännu en gång ska ni ge mig ett minne jag kommer bevara i mitt hjärta.
Nu är resan till Gran Canaria bokad, vi åker i Februari. Jag, min pappa och min mamma. Det var riktigt länge sedan vi gjorde en resa tillsammans. Så även om vi inte kommer umgås konstant, utan resa resan på lite olika håll åker vi ändå tillsammans. En vecka av extra lycka.